Media – Den som inte syns…

Mars månad avslutades med ett intressant samtal om hur framför allt Sveriges Television framhåller personer med funktionsvariationer.

För tio år sedan skrev Annika Teasler en uppsats i ämnet, när hon studerade till journalist. Namnet på uppsatsen var ”Rullstol i rutan”.

Hon samtalade under denna kväll med Lena Glaser som är programdirektör på SVT och Johan Hartman som arbetar på Sveriges Televisions strategiavdelning.

Jonas Franksson, som är politiskt ansvarig och arbetar på STIL, höll i trådarna under kvällen. Han inledde med att berätta hur han som barn saknade förebilder i TV som själva använde olika hjälpmedel.

Det konstaterades att det har gjorts ett par program däribland CP-magasinet, där bland annat personer med olika funktionsvariationer satt som programledare och ”hallåor” i TV-rutan, för att ”röra om i grytan”.

Den stora frågan är vad som hände sedan?

När det gäller till exempel personer som har annan etnisk bakgrund eller HBTQ personer är de mer representerade och därmed accepterade i rutan!

Det konstaterades också att det har varit några programledare genom tiderna, som lett barnprogram såsom Bolibompa, vilket är bra. Det vore dock ännu bättre om det blev mer accepterat även i andra program som till exempel att i nyhetsprogram anställa journalister som sitter i rullstol.

Både Lena Glaser och Johan Hartman sa vid ett flertal tillfällen att de brukar diskutera mångfald på deras konferenser, vilket är en bra början, men frågan är när diskussionerna blir verklighet!?

En viktig aspekt som också diskuterades var huruvida man gör program om eller med personer som har olika funktionsvariationer?

En annan viktig frågeställning som dyker upp är hur vi vill att samhället ska lyfta fram olika människor. Här har TV–rutan en oerhört viktig roll att visa att personer med olika funktionsvariationer inte är en gemensam grupp. Det handlar mer om att kunna vara exempelvis en yrkesutövande förälder.

Skillnaden är att om en person med normbrytande funktionalitet ska kunna arbeta och samtidigt vara en bra förälder krävs tillgänglighet, både fysiskt, men också att människor runt omkring har rätt inställning.

/ Anna Westerberg

Författare: regionsbloggen

DHR Region Stockholm omfattar hela Stockholms län. Inom regionen finns för närvarande tio avdelningar från Nynäshamn-Haninge i söder till Norrtälje i norr. Avdelningarna bevakar de primärkommunala frågorna som skola, tillgänglig miljö och liknande. Inom regionens ansvarsområde ligger bevakning av regions- och länsfrågor som till exempel arbetsmarknad, vård, habilitering, rehabilitering, kollektivtrafik och färdtjänst. Medlemmar med nedsatt rörelseförmåga ska ha ett avgörande inflytande som återspeglas i styrelser och andra beslutande organ.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: