Så hittade Covid-19 även mig till sist

En med vit rock som sträcker fram ett provrör där det står Covid-19 och det är en bock i rutan för positiv.

Coronapandemin har präglat merparten av vårt första halvår. Detta genom att vi så långt möjligt anpassat oss till en tillvaro i personlig karantän och social distansering. Ett levnadssätt som knappast någon av oss har kunnat vara oberörd av. Detta snabbt ökande virus bland befolkningen har nu länge styrt våra liv och dominerat innehållet i vår livsföring och dessutom hållit oss isär från varandra. Risken för att smittas av ett farligt virus har blivit en större kraft än den gemenskap som annars knyter oss samman och ger livet innehåll. Kanske kan detta undvikande på längre sikt bädda för framtida kontaktsvårigheter och återhållsamt beteende mot omvärlden.

Mina egna månader i denna opreciserade karantän har blivit en övning i begränsningens konst. Fortsätt läsa ”Så hittade Covid-19 även mig till sist”

Den nya världen!

Under våren 2020 har världen och människorna som lever i den tvingats in i nya tankebanor.
De enda som verkar må riktigt bra är djuren och Moder Jord!
Jag har många gånger under de senaste månaderna tänkt på aktivisten Greta Thunberg, som hann resa världen över och få fram otroliga budskap kring miljöfrågor innan, världen stängdes.

Ja, det nya viruset som florerar i hela världen har ställt allting på sin spets. Vi kan inte längre umgås med familj, släkt och vänner som vi är vana vid utan att tänka oss för och ju längre tiden går undrar jag och många andra vad denna distansering gör med oss?
Jag kan bli riktigt arg och ledsen när jag hör rapporteringen om alla människor som dör och framför allt alla äldre som bor på äldreboenden som har drabbats värst. Det har i många många år rapporterats om att de som arbetar på äldreboenden har en ohållbar situation och när vi nu dessutom har drabbats av en kris visar det mer än någonsin hur dåligt förberedd man faktiskt var. Okej, det här som vi går igenom just nu med Covid 19, hade ingen kunnat förutse, men när vi inte kan skydda de som är i mest behov, de allra mest sköra, då undrar jag hur samhället är uppbyggt. När det till och med råder brist på skyddsutrustning på våra sjukhus då kan man undra vart vi är på väg? Vad händer om fienden kommer, ska Sverige stå med armarna i kors och säga oj då!

Fortsätt läsa ”Den nya världen!”

Ifrågasatta…

Plötsligt kom jag att tänka på att kanske kan något gott komma ut av denna så negativa, inskränkande pandemi. Då menar jag känslan av att vi delar något gemensamt, att vi är beroende av att agera gemensamt. Visa hänsyn, hålla avstånd.

Inom funktionshinderrörelsen arrangerar vi insiktsutbildningar tillsammans med förvaltningar, entreprenörer och företag. Då jobbar vi med levnadsberättelser och praktiska övningar. Syftet är att tjänstemän och beslutsfattare ska få lite insikt om hur det är att leva med funktionsnedsättning/ar, att vara beroende av tillgänglighet till och i verksamheter och fysisk miljö. Och om att få sina behov prövade och ifrågasatta.

Och då hände det! För första gången någonsin så ifrågasätts människors resande med den allmänna kollektivtrafiken! Plötsligt uppmanar myndigheten allmänheten att bara göra nödvändiga resor till och från arbetet. Inga nöjesresor. Stanna hemma.

Fortsätt läsa ”Ifrågasatta…”

Nu inne i Coronans karantän – och kanske någon gång ut ur den

Det internationella samhället och vårt eget svenska, befinner sig ännu i en tvångströja av hotfulla virus som vi ganska oväntat tvingats in i. Under några månader har vi upplevt hur alla våra levnadsomständigheter förändrats, såväl i det offentliga samhällslivet som i våra personliga liv. Mer än tidigare har vi tvingats in i vår individuella begränsade livsföring. Där har vi behövt bygga upp en tillvaro utifrån de unika personer vi innerst inne är. Med våra möjligheter, intressen och begränsningar som styr oss i vår pågående karantän, den som även fylls av vår monotoni och leda. Vi befinner oss i en ovisshet som vi måste lära oss att hantera.

Vi är medlemmar i en organisation där vi återkommande diskuterar på vilket sätt vi ska arbeta. Under coronatiden förstärks alla de frågor vi måste ställa inför framtiden för att kunna öppna nya perspektiv för vår organisation:

Fortsätt läsa ”Nu inne i Coronans karantän – och kanske någon gång ut ur den”

Bristande skyddsutrustning skapar otrygghet i hemtjänsten

Hemma-häng och arbeta hemifrån är det vanliga för många av oss nu i dessa tider av Coronavirus. Det dagliga mantrat är att vi ska tvätta händerna ofta och hålla avståndet till varandra. Mycket står stilla, har tagit en paus på obestämd tid så även föreningslivet, som vi företräder. Medlemmar kan inte erbjudas fysiska träffar för utbyte av kunskap och social samvaro. Alla möten är inställda eller sker digitalt.

Flera av våra medlemmar tillhör riskgrupperna – då blir det här med att hålla avståndet och rena händer extra viktigt. Personlig assistans och hemtjänst tillhör vår vardag. Det innebär att personal olika ofta är i vår närhet för att assistera oss med det som våra specifika personliga behov kräver.

Ett vanligt kännetecken för hemtjänsten är att flera olika personal går till flertalet olika kunder. Det gör att många av oss känner en berättigad oro till ökad virusspridning. Detta både bland hemtjänstpersonal och bland oss som behöver hemtjänstinsatser i vardagen.

Fortsätt läsa ”Bristande skyddsutrustning skapar otrygghet i hemtjänsten”
%d bloggare gillar detta: