Plötsligt kom jag att tänka på att kanske kan något gott komma ut av denna så negativa, inskränkande pandemi. Då menar jag känslan av att vi delar något gemensamt, att vi är beroende av att agera gemensamt. Visa hänsyn, hålla avstånd.
Inom funktionshinderrörelsen arrangerar vi insiktsutbildningar tillsammans med förvaltningar, entreprenörer och företag. Då jobbar vi med levnadsberättelser och praktiska övningar. Syftet är att tjänstemän och beslutsfattare ska få lite insikt om hur det är att leva med funktionsnedsättning/ar, att vara beroende av tillgänglighet till och i verksamheter och fysisk miljö. Och om att få sina behov prövade och ifrågasatta.
Och då hände det! För första gången någonsin så ifrågasätts människors resande med den allmänna kollektivtrafiken! Plötsligt uppmanar myndigheten allmänheten att bara göra nödvändiga resor till och från arbetet. Inga nöjesresor. Stanna hemma.