Å ena sidan delar jag verkligen Gunders välformulerade orosbeskrivning, å den andra ser jag det som nödvändigt med en drastisk manöver. Att tyvärr skjuta den sk organisationsöversynens egen dödsattest i sank.
Nu är det nödvändigt att komma med drama. Inte bara att med blödande SOS-hjärta anropa okända människor, att de måste ansluta sig och bli medlemmar, för att vi halvdöende ska kunna lida vidare.
Fortsätt läsa ”Ett inlägg utan efterfrågad eventuell remiss”Som medlem under nästan halva mitt liv har jag kunnat följa de tidigare skeden av storhet och medlemsstyrka som format den självbild DHR haft sedan sin tidigare glansperiod. En självuppfattning som vår organisation nog ännu vill hävda trots att villkoren förändrats genom en långsamt försvagad hållbarhet och minskad tillväxt. Eftersom vår organisation förmodligen inte förmår upprätthålla sin inarbetade status så många år till, har man på det senaste förbundsmötet 2020 insett att en översyn och renovering blivit nödvändig och beslutat om att denna ska genomföras.
Fortsätt läsa ”DHR – hur ska vi i grunden stärka vår organisation?”
När vi på distriktet tidigt under 2020 skrev våra motioner inför DHR:s förbundsmöte i oktober samma år, kände vi oss genomströmmade av energi och tillförsikt i ett flertal frågor. Samma meningsfullhet hoppades vi skulle prägla förbundsmötet. Det mötestillfälle som brett samlar valda ombud. Den digitala men enbart skriftliga konferenslösning som valdes under rådande pandemi blev inte särskilt lyckad, varken för ombud eller åhörare.
Fortsätt läsa ”DHR mellan två förbundsmöten 2020-2023”
Det pågår sedan många år tillbaka en ansenlig minskning av antalet medlemmar i DHR. Vår förundran över detta får oss att reagera på olika sätt och vi har svårt att tänka oss andra lösningar än att försöka värna om vår inarbetade föreningsmodell. Inom varje organisation som bygger på medlemskap måste det finnas en dragningskraft som gör att medlemmar känner en samhörighet med sin organisation, som de inte finner på annat håll. Inom DHR tycks det dock som om gehöret för våra inarbetade kärnvärden och vår vision blivit svåra att upprätthålla och vidarebefordra till nya grupper. Dessa värden nedtonas i stor utsträckning av faktorer som allmänt ligger i tiden. Våra tyngdpunkter i livet är under långsam förändring.
Det handlar om komplexiteten i samhällsutvecklingen, tillväxten av en mångfaldkunskapskällor och organisationer med annan slags ny formulerad dragningskraft och modernitet. Dessutom en påträngande medieomgivning och digital informationsvärld med växande utbud och bildningsmöjligheter. DHR befinner sig i en turbulent och svårmanövrerad omgivning som förlamar vår möjlighet att upprätthålla det vi hittills utvecklat. Som om våra landvinningar och vår inriktning inte längre drar till sig nya krafter som bäddar för en långsiktig återväxt av medlemmar. De vi tappat kräver troligen något annat än vår nuvarande organisation för att vi ska få dem tillbaka. För att bygga nytt räcker inte det som redan tjänat ut.
Fortsätt läsa ”Hur ska DHR organisera sina medlemmar?”
I förbundets påbörjade organisationsöversyn finns avgörande frågor som rör de tre organisatoriska nivåer som utgör DHR. Det troligen viktigaste att ta ställning till är hur våra avdelningar ska kunna fortsätta att finnas till. I den form vi är vana vid eller i en mindre traditionell och mer flexibel föreningsmodell? Hur förutsättningslöst vågar vi se på vår organisations uppbyggnad och vår plats i framtiden? Behöver vi ännu våra tre nivåer?
Om vi inte fördjupar oss i avdelningarnas roll som medlemsbärande och deras varierande lokala funktion, är risken att översynen blir otillräcklig och inte når ett nödvändigt förslag om förändring inom rimlig tid. Detta arbete fordrar överblick, erfarenhet, mod och frihet i både övergripande och detaljerade frågor inom samhälle, region och de kommuner där vi ännu finns. Arbetets gång behöver löpande redovisas och öppet diskuteras, gärna i ett digitalt särskilt forum hos förbundet.
Fortsätt läsa ”DHR-avdelningar som tynar bort”För en organisation som vår är ett förbundsmöte en demokratisk höjdpunkt. Inför DHR:s digitala förbundsmöte oktober 2020 under coronans restriktioner har vi granskat våra erfarenheter av organisationen ur ett kritiskt och konstruktivt perspektiv. Att vi har svårigheter att förändra vår krympande organisation är uppenbart. Vi har länge konstaterat att DHR har svårt att numera öka sitt medlemsantal. Vi är inte längre den organisation som lockar till spännande medlemskap. Detta trots vår inkännande mediala röst på riksnivå i frågor som rör våra grupper, starkt framförda av vår avgående förbundsordförande. Olika perspektiv och förslag ska diskuteras på djupet under ett förbundsmöte. I år dock genom en för oss oprövad textbaserad digital metod (VoteIt) som inte rymmer personliga möten och direkta kraftfulla diskussioner mellan ombuden och förbundsstyrelsen. Mycket hänger på vår förmåga att skriva skarpa inlägg istället för att hålla muntliga argumenteringar, så är metoden.
Fortsätt läsa ”Hur kan vårt förbundsmöte förändra DHR:s framtid?”
Det internationella samhället och vårt eget svenska, befinner sig ännu i en tvångströja av hotfulla virus som vi ganska oväntat tvingats in i. Under några månader har vi upplevt hur alla våra levnadsomständigheter förändrats, såväl i det offentliga samhällslivet som i våra personliga liv. Mer än tidigare har vi tvingats in i vår individuella begränsade livsföring. Där har vi behövt bygga upp en tillvaro utifrån de unika personer vi innerst inne är. Med våra möjligheter, intressen och begränsningar som styr oss i vår pågående karantän, den som även fylls av vår monotoni och leda. Vi befinner oss i en ovisshet som vi måste lära oss att hantera.
Vi är medlemmar i en organisation där vi återkommande diskuterar på vilket sätt vi ska arbeta. Under coronatiden förstärks alla de frågor vi måste ställa inför framtiden för att kunna öppna nya perspektiv för vår organisation:
Fortsätt läsa ”Nu inne i Coronans karantän – och kanske någon gång ut ur den”
Regionsbloggen 