Strutsen vågar se?

Den frågan är helt enkelt nödvändig att ställa sig. Vågar jag öppna ögonen? Eller! Jag har inte läst SD:s partiprogram men vågar ändå skaka till. Och jag är inte ensam om oron i kroppen. Vart är vi på väg?

Debatten har kommit att kretsa enbart kring deras frågor och deras lösningar på frågorna. De styr därmed agendan från för övriga partier mer demokratiskt angelägna teman. Det blir mer en fråga om att i defensiva termer försöka försvara det som redan etablerats – jämlikhet, allas lika värde osv. Ett idealistiskt parti upptaget av att definiera kultur, hembygd och tillhörighet, bidrar till den oroväckande polariseringen vi fått och har. Den existensiella filosofin kommer vid eget maktövertagande att förflyttas till ett materialistiskt folkhem. Blir då drömmen kvar? Kommer drömmen om ett folkhem att finnas kvar, när idealism tvingas till materia och i slutänden förvandlas i pengar.

Fortsätt läsa ”Strutsen vågar se?”

LSS-manifestation på Internationella funktionshinderdagen, den 3 december

Igår var den Internationella funktionshinderdagen och LSS-manifestation hölls på Norrmalmstorg för tredje året i rad. 

En av talarna var Nora Eklöv, Generalsekreterare hos Unga Rörelsehindrade och 
Styrelseledamot på Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)

Tyvärr kom folk i vägen mellan mig och scen så det blev inget mer filmande. Hade tänkt filma Mika Ihanu, ledamot i DHRs förbundsstyrelse när han höll sitt tal men här nedan kan du läsa det tal han höll (talet finns filmat på https://www.facebook.com/dhrforbundet/):

47101568_1930848483635118_5919332405612642304_n

”Jag är en människa, pappa, poet, styrelseledamot i DHR och arbetsledare för min och min dotters assistenter. Det går inte räkna i minuter. Det går inte rama in och passas i ett givet mönster. Livet kräver mer tid, fler minuter och sekunder för att jag ska bli nöjd, känna att jag lever och är en del av samhället.

Enligt det nya förslaget ska man bevilja 20 timmar grundläggande behov och 15 timmar för fritidssysslor i veckan. Det blir 7 timmar per dag.

Assistans handlar om liv. Det handlar om människor. Leva det liv som man vill. Om kroppen inte fungerar behövs andras händer och fötter, det behövs andras munnar om man inte kan/orkar tala själv. Kroppen är den enda följeslagaren resten av våra liv.

Jag vet, mina vänner! Jag vet vad det är att krypa på golv när jag som barn blev förbjuden använda rullstol. Jag vet vad det är att bli nedtystad när jag försökt tala och föra diskussion. Jag vet vad det är att bli upptryckt på åskådarbänken när andra spelar matchen.

Det är just det som händer i vårt land. De vill ta ifrån oss rätten att vara en hel och delaktig människa.

Sverige. Något har gått sönder i vårt land. Människornas behov konkurreras ut mot varandra. 

Den nya utredningen som kommer i januari lägger förslag som skulle begränsa livet, och går helt tvärtemot vad de mänskliga rättigheternas budskap påstår, att vi ska leva i frihet. Det skulle inte finnas tid att åka SL-buss långt bort och skriva poesi. Det skulle inte finns tid att ta upp min dotter till skolan. Eller sitta i styrelsen med en assistent som på nolltid kan förtydliga mina ord. Eller åka och träna två gånger i veckan. Den nya utredningen vill sätta livet bakom lås, galler och bom. Förslaget skulle också genera en sämre hälsa och sämre inkomst genom arbete och uppdrag, och man låter vården ta konsekvenserna eftersom vi kommer må allt sämre.

Det hänger på oss nu. Vi är många. Vi är starka. Vi ska återställa assistansen där våra liv är de styrande instrumenten. Inte Försäkringskassans tidsangivelser. Utan det är vi.  Jag och du.”

Här följer kort på några av de övriga talarna:
Fyra bilder första raden: Maria Persdotter – RBU, Mikael Klein – Funktionsrätt Sverige, Jessica Smaaland – STIL och Malin Kvitvaer – Lika Unika
Tre bilder andra raden: Birgitta Andersson – FQ (talet finns filmat på http://www.facebook.com/FQForum), Magnus Andén tillsammans med Cecilia Blanck – JAG och  Lise Lidbäck, Neuroförbundet

 

På morgonen den 3 december var Karolina Celinska, Rättighetspolitisk samordnare på DHR riksförbundet och Magnus Berglund, Accessibility Director vid Scandic och hans servicehund Dixi med i TV4 Nyhetsmorgon för att prata om internationella tillgänglighetsdagen.

/ Ingela Larsson

 

 

Studiecirkel om Mänskliga Rättigheter

Tisdagen 6 november hade Stockholms läns distrikt den andra kvällen av studiecirkeln som handlar om Mänskliga Rättigheter ur perspektivet funktionsnedsättning.

Den här gången höll vi till i Bagarmossen och vi var 7 personer med cirkelledaren Sari. Vi gick igenom vad Mänskliga Rättigheter är och lite kort kan man säga att det är regler som vi har kommit överens om internationellt och gäller i princip alla människor.

Det är Mänskliga Rättigheter som bland annat säger att man inte ska bli diskriminerad samt få en rättvis rättegång.

Tillsammans uttrycker Mänskliga Rättigheter idén att ALLA MÄNNISKOR har rätt till vissa grundläggande värden, till exempel en rimlig levnadsstandard, bästa möjliga hälsa, kostnadsfri grundskoleutbildning samt rätt att ta del av samhällslivet och politiskt beslutsfattande.

Staten förbinder sig att inte begränsa enskilda människors Rättigheter och Friheter och staten får inte heller agera på ett sätt som innebär att MR kränks.

En viktig människorättsprincip är att ALLA MÄNNISKOR ska kunna åtnjuta sina rättigheter på lika grund och utan åtskillnad, som exempelvis förbud mot diskriminering.

I stort sett ALLA FN:s konventioner om Mänskliga Rättigheter, Europakonventionen samt Europeiska Unionens stadga om de grundläggande Rättigheterna, innehåller ett generellt förbud mot diskriminering.

I Hälso – och sjukvårdslagen fastslås det bland annat att vården ska vara av god kvalitet, lättillgänglig samt bygga på patienters självbestämmande och integritet.

Sveriges regering skrev den 30 mars 2007 under Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den trädde i kraft i Sverige den 14 januari 2009.

Konventionen innehåller ett antal olika artiklar som understryker våra rättigheter ur perspektivet funktionsnedsättning, vilket är viktigt att känna till i tider då politiker och tjänstemän tar till ALLA medel för att dra in på våra rättigheter!

Jag tänker framförallt på två centrala begrepp som får tillvaron att fungera, nämligen tillgänglighet och bemötande. Man kan även lägga till Personlig Assistans, eftersom det, för många av oss är en nödvändighet för att överhuvudtaget få vardagen att fungera. Tyvärr är dessa komponenter numera förknippade med en LYX tillvaro enligt många av våra politiker och det är i dessa sammanhang som vi kan använda oss av konventionen och faktiskt peka på att Sverige har sagt ja till den!

Vid tangentbordet
Anna Westerberg

Nu har du skitit i det blå skåpet!

cabinet-575369_1280Det har aldrig gått bättre för ekonomin i Sverige men ändå skall vi dra åt kostnaderna om invaliderna eller tokarna, stöller skulle vi sagt i Värmland. Vi införde LSS när det var jobbigt i Sverige. 500 % ränta och ett politiskt styre som var allt annat än normalt. Så då har vi lärt oss att indragningarna på LSS har inget att göra med ekonomin. Kan det ha att göra hur svensken ser på oss funktionshindrade, vi kanske är invalider eller stöller.

* * *

Förarlösa bussar vilka skall köras på hundar, barn, kvinnor, män eller rullstolsanvändare. Vilka tror du man programmerar först. Tror att vi har tur om vi kommer före hunden?

* * *

Nu har jag förstått vad ensamhet kan göra med en medmänniska. Var den person som fick med mig i funktionshinderrörelsen, hon var en riktig agitator. Så tyckte hon att nu fick det vara nog med engagemang, hon skulle ta hand om dotter och hem, sagt och gjort åren gick dottern blev äldre flyttade hemifrån, mannen var egen företagare och jobbade 60 – 70 timmar i veckan den kvinna jag kände var ensam inget barn ingen man, myndigheterna började jävlas med henne, hälsan blev sämre. Hon tyckte sig vara en belastning, så hon tog sitt liv. Och jag som alltid hävdat att vi tar hand om varann.

* * *

Från han i skåpet, nu har jag gjort bort mig. Nu kan man säga han som skitit i det blå skåpet. Jag kritiserade Sverige och i synnerhet Stockholm för funktionshinder politiken. Då fick jag stoppat en broschyr under näsan ”DELAKTIGHET” som var antagen av kommunfullmäktige 2018-05-28 som handlade om program för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Jag medger att jag uttalade mig lite för snabbt, se till att ordna ett exemplar och se till att det även blir ett kommunfullmäktige beslut i din kommun.

/ Han i skåpet

Studiecirkel om mänskliga rättigheter

Den 9 oktober genomfördes första tillfället av fem av distriktets studiecirkel om mänskliga rättigheter och särskilt om Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD.

Kvällen gästades av Kick Nordström. Kicki var tidigare ordförande i World blind union. Hon är en av dem som var med i början av 2000-talet när diskussioner om behovet av en egen funktionshinderkonvention inledes. Hon berättade om mötena i Genève; om hur de arbetade med att ta fram texter till de olika artiklarna i konventionen, om hur de fick vara pådrivande eftersom de möttes av skepsis till att en funktionshinderkonvention var nödvändig att ta fram.

Vi fick lära oss skillnader mellan resolution, deklaration och konvention.  Sedan 2009 är konventionen juridiskt bindande i Sverige. Principen om icke diskriminering lyftes som en central grund för mänskliga rättigheter. Andra viktiga saker som Kicki tog upp var rätten att få föra sin egen talan, rätten till utbildning och tillgänglighet till bland annat den fysiska miljön.

Vi fick också veta att skrivningarna på konventionens originalspråk (engelska) är det som gäller och att det finns fel i den svenska översättningen. Exempelvis kan ett ”skall” i den engelska originaltexten bli till ett svagare ”bör” i den svenska översättningen.

Vidare berättade Kicki att alla konventioner i FN är avtal mellan stat och individ. Till varje konvention finns en övervakningskommitté som har till syfte att granska hur ett land följer bestämmelserna i den konvention som granskas. Sverige ska rapportera till övervakningskommittén för CRPD nästa år.  I och med att Sverige har ratificerat CRPD så är Sverige skyldiga att inrätta en oberoende övervakningsmekanism som har till uppgift att främja, skydda och övervaka att konventionen efterlevs. En sådan har inte Sverige ännu!

Till CRPD finns ett fakultativt protokoll som gör att privatpersoner kan klaga till övervakningskommittén efter att alla nationella rättsmedel prövats.

En av frågorna som kom upp under kvällen var: hur kan funktionshinderrörelsen göra för att använda konventionen för att påverka de vi vill nå?

Kicki menade att funktionshinderrörelsen bör jobba hårdare med att åtminstone få till en tydlig koppling mellan konventionen och svensk lag. Utöver det menade Kicki att media behöver få utbildning i konventionen för att rättigheterna i konventionen ska synliggöras mer.

/ David Hansson

Artikel 19-manifestationen

Vi Vill, Vi Kan och Vi Ska!

Den 3 september samlades återigen ett gäng personer som är trötta på regeringens politik, som de senaste åren har gått ut på att förstöra den Personliga Assistansen! Den här gången var platsen Sergel Arkaden och det roliga var att det var MÅNGA människor som kom för att tala, lyssna, stötta vår självklara rätt att kunna leva självständiga liv.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller olika artiklar som på olika sätt handlar om hur människor ska behandlas lika utifrån sina förutsättningar.

Artikel – 19 heter ”Rätt att leva självständigt och att delta i samhället, enbart själva rubriken säger att Personlig Assistans är en förutsättning för att väldigt många människor ska kunna leva utifrån sina egna villkor.

Innan LSS och LASS dvs Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt Lagen om Assistansersättning blev verklighet 1994, var det institutioner som gällde, alternativt hemtjänst eller att man helt sonika bodde kvar hos föräldrarna.

Tack vare de här lagarna var det plötsligt möjligt för människor som hade framför allt fysiska funktionsnedsättningar att kunna, inte bara flytta hemifrån och klara av vardagen. Meningen var också att man skulle kunna studera, skaffa bostad, familj samt ett jobb, som vem som helst, vilket också skedde.

Som situationen ser ut idag är det väldigt många som blir av med sin Personliga Assistans och svaret på detta är att det byggs så kallade LSS – boenden, vilket innebär att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning blir tvungna att lämna bort sina barn, i stället för att barnet ska få den hjälp det behöver och har rätt till. Det är därför som det är så oerhört viktigt att manifestera för den Personliga Assistansens fortlevnad!

Talare på manifestationen var:
Bengt Westerberg, fd socialminister och ”pappa” till LSS
Annika Taesler, journalist och författare
Nora Eklöv, Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)
Kevin Nordfors, president Rotaract Stockholm Djurgården
Hanna Hägglund Öfors, ordförande Unga Rörelsehindrade Stockholm
Därefter analyserade Bengt Eliasson (L) och Annika läget.

Moderator för kvällen var Annika Taesler.

Vid pennan
Anna Westerberg

(Samtliga foton är tagna av Hanna Wagenius, Unga Rörelsehindrade Stockholm) 

Rh-gruppen i Prideparaden

 

 

Årets PrideParad gick av stapeln i lördags den 5 augusti och vilken härlig dag det blev (då syftar jag inte på vädret)!

IMG_20170805_102600
Foto: En lastbil dekoreras med Ballonger, på huven bildar ballongerna ordet LOVE

Jag checkade in vår grupp på morgonen och blev visad till platsen. Det visade sig att jag först ställde mig fel, där grupper som hade fordon skulle stå, vi i gågrupp skulle mötas närmast vattnet. För mig var det inga problem att komma dit men jag förstod senare att det var desto svårare då det stod lastbilar och annat vid de ställen som var nedfasade trottoarer eller där det fanns gluggar i ”kravallstaketen” för att kunna komma in.

Fortsätt läsa ”Rh-gruppen i Prideparaden”

%d bloggare gillar detta: