UU = Universell Utformning Och Agenda 2030

Lördagen den 24 november samlades ett gäng entusiaster på Arlanda hotell för att under ett dygn lära sig mer om vad Universell Utformning och Agenda 2030 är för något.

Det var ett mycket lärorikt dygn som var uppdelat i både föreläsningar och praktiskt arbete i form av workshops.

Begreppet Universell Utformning kommer från USA på 1980 – talet. Det innebär i stort sett att man ska öka mångfald i planerandet av till exempel produkter så att de passar alla människor oavsett bakgrund och vilka förutsättningar man har. I grund och botten handlar det om att bejaka och respektera olikheter samt att ta bort särlösningar.

Det handlar mycket om kopplingen mellan mångfald och design, eftersom det viktiga är att produkten är utformad på ett sätt som användaren kan bruka produkten eller inte.

En av föreläsarna var Annaklara Stenberg Gleisner, som är designer och har studerat socionomprogrammet med inriktning på funktionsnedsättning och äldre. Det var under utbildningen till socionom som hon började tänka i banorna kring tillgänglighet och användbarhet som hon insåg att det här är ett mycket större begrepp.

Senare utbildade hon sig till designer och tog kandidatexamen i möbeldesign och fick in en fot på IKEA. Här diskuterade hon Universell Utformning utifrån att produkterna skulle vara både snygga och användbara. Bland annat designade hon vaser som är både snygga och är lätta. Dessutom har de här vaserna ett bra grepp som gör att de är lätta att hålla.

AnnaKlara håller just nu på att titta på hur man kan göra för att förenkla toalettbesöken, framför allt i hemmen, men även på offentliga platser. Lösningen skulle kunna vara höj – och bara, för att det ska passa alla längder.

År 2020 kommer en fjärdedel av Europas befolkning att vara över 60 år och behovet av ergonomiska produkter kommer att vara stort. Dessutom går den globala utvecklingen mer och mer mot en stillasittande utveckling – både i hemmet och på arbetet.

Designa för framtiden – utesluta så få användare som möjligt.

Agenda 2030 kan ses som en handlingsplan som världens länder har förbundit sig att jobba mot. Ulrika Frej från svenska FN – förbundet höll i föreläsningen om Agenda 2030 som handlar om FN:s mål inom 17 olika områden:

  1. Ingen fattigdom
  2. Ingen hunger
  3. God hälsa och välbefinnande
  4. God utbildning för alla
  5. Jämställdhet
  6. Rent vatten och sanitet för alla
  7. Hållbar energi för alla
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  10. Minskad ojämlikhet
  11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar konsumtion och produktion
  13. Bekämpa klimatförändringarna
  14. Hav och marina resurser
  15. Ekosystem och biologisk mångfald
  16. Fredliga och inkluderande samhällen
  17. Genomförande och globalt partnerskap

Varje land har egna prioriterade områden och dessa områden ska Sverige prioritera:

  1. Ett jämlikt och jämställt samhälle
  2. Hållbara samhällen
  3. En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi
  4. Ett starkt näringsliv med hållbart företagande
  5. En hållbar och hälsosam livsmedelskedja
  6. Kunskap och innovation

De globala målen har stark koppling till de mänskliga rättigheterna.

92% av delmålen kan kopplas till de 9 kärnkonventionerna för mänskliga rättigheter.

Rättighetsperspektivet.

Några artiklar i Agenda 2030:

!9. Vi återbekräftar betydelsen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument om mänskliga rättigheter och internationell rätt.

  1. Människor som är sårbara måste ges egenmakt. De vars behov återspeglas i agendan inbegriper alla barn, ungdomar och personer med funktionedsättning.
  2. Vi åtar oss att erbjuda inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet på alla nivåer – förskola, grundskola – och gymnasieutbildning, högre utbildning samt yrkesutbildning.

Alla människor oavsett kön, ålder, ras eller etnicitet, liksom personer med funktionsnedsättning, migranter, ursprungsfolk, barn och ungdomar, särskilt de i utsatta situationer, ska ha tillgång till livslångt lärande som hjälper dem att förvärva nödvändiga kunskaper och färdigheter för att ta tillvara de möjligheter som ges för att kunna delta i samhället fullt ut.

 

På söndagen var det en snabb repetition av lördagens intressanta föreläsningar för att sedan övergå i praktik i form av workshops där vi blev indelade i mindre grupper.

Den första workshopen handlade som ni säkert redan har listat ut om Universell Utformning. Där vi fick exemplet Iphone. Uppgiften var att helt enkelt diskutera om den är utformad enligt UU eller inte.

 

Nästa uppgift handlade om Agenda 2030 och hur vi kan använda oss av de globala målen inom vår egen organisation.

Uppgiften var att diskutera kring de globala målen och vilka av dessa som DHR Ska prioritera:

Mål 3: God hälsa och välbefinnande ( 4 grupper )

Mål 10: Minskad ojämlikhet ( 2 grupper )

Mål 11: Hållbara städer och samhällen ( 3 grupper )

Mål 4: God utbildning för alla ( 3 grupp )

Mål 5: jämställdhet ( 1 grupp )

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt ( 2 grupper )

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur ( 1 grupp )

 

I nästa uppgift fick vi diskutera hur DHR ska uppnå dessa mål och här kommer svaren:

Rullstolsyoga

Träna tillsammans med tillgängliga dragapparater

Upplevelseövningar, sätta varandra i olika situationer som man inte har varit i tidigare

Engagera sig i olika partier

Visa praktiskt när något är otillgängligt

Fokus på tillgänglighet och universell utformning

Påverka lokala politiker i kommuner, lobbying

Bra att vara aktiv i partier, personlig kontakt med politiker

Skriva insändare

Till exempel i samband med manifestationer så kan man bjuda in politiker för att lyssna och samtala

Få med funktionshinderfrågan i läroplanen

Jobba med utbildningsdepartementen

Nå ut till lokala tillgänglighetsråd, regioner och distrikt

 

Efter denna intressanta och lärorika helg var det dags för en god lunch samt hemfärd.

RH-gruppens medverkan under EuroPride

IMG_20170805_124617
Syntolkning: Prideparadbanderollen, grå himmel och träd ovan/bakom. På banderollen en regnbåge med texten ”Samma fördomar – Samma kamp!” och därunder ”RH-gruppen Nätverket Rörelsehinderorganisationerna i Stockholms län i samverkan.” Under det står ” DHR Stockholms läns distrikt, Neuroförbundet Stockholms Län, Personskadeförbundet RTP-S, RBU Stockholms län och Reumatikerdistriktet i Stockholms län. (Nu ingår även Unga Rörelsehindrade Stockholm)

Vi har under våren haft ett lyckat samarbete tillsammans med styrelsen för Stockholm Pride. Under 2018 års Pridevecka i Stockholm var temat EuroPride och inriktningen mer internationell än vanligt. Till exempel kom fler besökare från andra delen av världen och många av veckans alla aktiviteter och seminarier rörde vid ämnen hämtade från andra länder. Arbetet som vi utförde handlade dels om att göra själva Prideparaden mer tillgänglig, det vill säga skapa förutsättningar för att alla kunde delta oavsett funktionsnedsättning. Därutöver såg vi till att föra in våra frågor i diskussionsplattformarna som bland annat fanns i Kulturhuset på det man kallade EuroPride House.

Fredag den 3 augusti

img_20180803_141716.jpg
Syntolkning: Stefan står framför Europride-banderollen.

Stefan Balogh, BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter höll på EuroPride House föreläsningen Sexual health, physical disability and practical intervention. Hur kommer det sig att sexualiteten för personer med fysisk funktionsnedsättning fortsätter vara ett ämne som ofta tappas bort och blir sällan sett. En föreläsning som vidgar perspektivet på utmaningen och de lösningar som existerar.

Det Stefan förmedlade var att alla kan ha sex, det är tillgängligheten till att kunna ha sex som är problematiken. Lösningar finns bara viljan finns.

 

 

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Lördag den 4 augusti

Denna morgon började med ösregn när jag (Ingela Larsson) och Therese Lagerman, RBU Stockholms län kom för att registrera vårt ekipage i tåget.

Väl på plats duggregnade det och när vi kom iväg hade det slutat helt. Det tog ca en timme efter starttid som vår del i paraden kom iväg. Det blev en härlig dag och vi beräknade att vi var 35-40 personer som gick i vår del i paraden.

Tack till er alla som var med i PrideParaden i år och hoppas vi även ses vid nästa års parad, även du som inte kunde gå med i år är så klart hjärtligt välkommen nästa år.

Vi hoppas på bra samarbete med Stockholm Pride även nästa sommar och kommer att börja diskussionerna så snart som möjligt.

 

 

Vad vill vi ha? Självständighet

 

”När inte livet går på räls ska döden gå på räls”

rails-253135_1920
Syntolkning: En räls, på sidorna skog och längre fram en bom på ena sidan av rälsen. Allt runt omkring är skuggigt (som om det gick fort.
Jag var på DHR och NHFs (Nordiska Handikappförbundets) seminarium ”Rätt att leva? Eller bara rätt att dö?” den 12 april.
Vi fick en kunskapssammanställning av SMER om dödshjälp; vilka som har det idag och vilka som är på väg att få det. Sedan en berättelse av Martin Enqvist om hur hans liv förändrades på en sekund då han förlorade ett liv men fick ett annat.
Efter det berättade Nadia Hadad, ENIL (European Network on Independent Living) om Belgien där de är igång med att införa dödshjälp. Hon berättade bland annat om en person som ville få psykologhjälp, blev nekad, sökte då dödshjälp och blev beviljad det. Slutsatsen är att det är billigare för samhället med dödshjälp än att ge psykologhjälp. Hon berättade även att barn från 12 år kan få dödshjälp och att en grupp föräldrar filmar sina barn i svåra situationer för att få dödshjälp då de säger att barnet lider så mycket. Kan det inte vara så att samhället inte kan hjälpa till med personlig assistans och annat och att det då blir den enda utvägen; för att föräldrarna inte orkar längre när de blir lämnade till att ta hand om allt själva?
I höstas var jag på ett seminarium om nedskärningarna i den personliga assistansen. Efter en paus kom en av deltagarna in med tårar i ögonen och sa:

– De fryser beslutet om hans indragna assistans.

Vi som var där då visste ju alla om hur vardagen ser ur för oss med funktionsnedsättningar; jag önskar att några av våra beslutsfattare varit där och sett det (jag vet det låter som något hämtat ur ”Karl Bertil Jonssons jul” men precis så kände jag).
Allt mer blir vi med funktionsnedsättningar förminskade; genom indragen LSS, förändringar i färdtjänsten, diskussioner om att få betala våra hjälpmedel och vilka hjälpmedel en ska ha.
Jag har kunnat trösta mig med att gemene man inte tycker så här, men snart går inte heller det längre; efter höstens val får vi se.
/ Ingela Larsson

Svag, svagare svagast – ynklig ännu mera ynklig, stackare!

fax-1889056_1920Läste Jonas Frankssons lilla inlägg på facebook och blev illa berörd över hans vittnesmål om LSS. Hur länge orkar en funktionshindrad skriva överklagningar när det alltid slutar med avslag.

Jag har funderat över varför sossar ger sig så långt ut på högerkanten som man kan tänka sig? Nu skall alla som har LSS inse att de är bara en kostnad och troligtvis fuskare. Hur kan ett parti som säger att de står på de svagastes sida plötsligt vara de värsta motståndare mot en reform som är en väl så god sosse reform – LSS.

Fortsätt läsa ”Svag, svagare svagast – ynklig ännu mera ynklig, stackare!”

Finns det plats i ambulansen för eventuella hjälpmedel?

Nu har det gått ett tag sedan det inträffade, det fruktansvärda, när en lastbil körde längs med Drottninggatan och mejade ner människor. När jag en dag i förra veckan gick längs med gågatan blev jag verkligen rörd, mitt i allt det sorgliga!

Fortsätt läsa ”Finns det plats i ambulansen för eventuella hjälpmedel?”

ArbetsOförmögen eller rörelseOförmögen.

will-mctell
Will McTell

”Jag har hört nattskärran skria
när månen lyste klar
Dom enda där som lyssnade
var skogens träd och jag
Jag har sett zigenerskorna dansa
med ögon som av eld
Och ingen sjunger livets lov
som Blinde Will McTell”

Mikael Wiehe

 

I vår numera kränkta och normkritiska värld vore det spännande att höra hur Mikael Wiehes översättning av Bob Dylans ”Blind Willie McTell” skulle bli rumsren. Dagens romerskor har nog slutat dansa. Jag tror nog att Will inte förnekar sin synskadenersättning.

Fortsätt läsa ”ArbetsOförmögen eller rörelseOförmögen.”

%d bloggare gillar detta: