Kurs om Bostadsfrågan

Måndagen den 21 januari var Karolina Celinska hos oss på distriktet för att ge oss kunskap och inspiration om bostadsfrågan.

Det framkom att tillgänglighet är en lågprioriterad fråga och att begränsade resurser är avsatta för tillgänglighet i våra bostäder. Dessutom är kunskaper i frågor om tillgänglighet låg hos byggherrarna.  Regelverket kring bostäder styrs av Plan- och bygglagen (PBL),  Plan- och byggförordningen, (PBF) och Boverkets byggregler.

Fortsätt läsa ”Kurs om Bostadsfrågan”

UU = Universell Utformning Och Agenda 2030

Lördagen den 24 november samlades ett gäng entusiaster på Arlanda hotell för att under ett dygn lära sig mer om vad Universell Utformning och Agenda 2030 är för något.

Det var ett mycket lärorikt dygn som var uppdelat i både föreläsningar och praktiskt arbete i form av workshops.

Begreppet Universell Utformning kommer från USA på 1980 – talet. Det innebär i stort sett att man ska öka mångfald i planerandet av till exempel produkter så att de passar alla människor oavsett bakgrund och vilka förutsättningar man har. I grund och botten handlar det om att bejaka och respektera olikheter samt att ta bort särlösningar.

Det handlar mycket om kopplingen mellan mångfald och design, eftersom det viktiga är att produkten är utformad på ett sätt som användaren kan bruka produkten eller inte.

En av föreläsarna var Annaklara Stenberg Gleisner, som är designer och har studerat socionomprogrammet med inriktning på funktionsnedsättning och äldre. Det var under utbildningen till socionom som hon började tänka i banorna kring tillgänglighet och användbarhet som hon insåg att det här är ett mycket större begrepp.

Senare utbildade hon sig till designer och tog kandidatexamen i möbeldesign och fick in en fot på IKEA. Här diskuterade hon Universell Utformning utifrån att produkterna skulle vara både snygga och användbara. Bland annat designade hon vaser som är både snygga och är lätta. Dessutom har de här vaserna ett bra grepp som gör att de är lätta att hålla.

AnnaKlara håller just nu på att titta på hur man kan göra för att förenkla toalettbesöken, framför allt i hemmen, men även på offentliga platser. Lösningen skulle kunna vara höj – och bara, för att det ska passa alla längder.

År 2020 kommer en fjärdedel av Europas befolkning att vara över 60 år och behovet av ergonomiska produkter kommer att vara stort. Dessutom går den globala utvecklingen mer och mer mot en stillasittande utveckling – både i hemmet och på arbetet.

Designa för framtiden – utesluta så få användare som möjligt.

Agenda 2030 kan ses som en handlingsplan som världens länder har förbundit sig att jobba mot. Ulrika Frej från svenska FN – förbundet höll i föreläsningen om Agenda 2030 som handlar om FN:s mål inom 17 olika områden:

  1. Ingen fattigdom
  2. Ingen hunger
  3. God hälsa och välbefinnande
  4. God utbildning för alla
  5. Jämställdhet
  6. Rent vatten och sanitet för alla
  7. Hållbar energi för alla
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  10. Minskad ojämlikhet
  11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar konsumtion och produktion
  13. Bekämpa klimatförändringarna
  14. Hav och marina resurser
  15. Ekosystem och biologisk mångfald
  16. Fredliga och inkluderande samhällen
  17. Genomförande och globalt partnerskap

Varje land har egna prioriterade områden och dessa områden ska Sverige prioritera:

  1. Ett jämlikt och jämställt samhälle
  2. Hållbara samhällen
  3. En samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi
  4. Ett starkt näringsliv med hållbart företagande
  5. En hållbar och hälsosam livsmedelskedja
  6. Kunskap och innovation

De globala målen har stark koppling till de mänskliga rättigheterna.

92% av delmålen kan kopplas till de 9 kärnkonventionerna för mänskliga rättigheter.

Rättighetsperspektivet.

Några artiklar i Agenda 2030:

!9. Vi återbekräftar betydelsen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument om mänskliga rättigheter och internationell rätt.

  1. Människor som är sårbara måste ges egenmakt. De vars behov återspeglas i agendan inbegriper alla barn, ungdomar och personer med funktionedsättning.
  2. Vi åtar oss att erbjuda inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet på alla nivåer – förskola, grundskola – och gymnasieutbildning, högre utbildning samt yrkesutbildning.

Alla människor oavsett kön, ålder, ras eller etnicitet, liksom personer med funktionsnedsättning, migranter, ursprungsfolk, barn och ungdomar, särskilt de i utsatta situationer, ska ha tillgång till livslångt lärande som hjälper dem att förvärva nödvändiga kunskaper och färdigheter för att ta tillvara de möjligheter som ges för att kunna delta i samhället fullt ut.

 

På söndagen var det en snabb repetition av lördagens intressanta föreläsningar för att sedan övergå i praktik i form av workshops där vi blev indelade i mindre grupper.

Den första workshopen handlade som ni säkert redan har listat ut om Universell Utformning. Där vi fick exemplet Iphone. Uppgiften var att helt enkelt diskutera om den är utformad enligt UU eller inte.

 

Nästa uppgift handlade om Agenda 2030 och hur vi kan använda oss av de globala målen inom vår egen organisation.

Uppgiften var att diskutera kring de globala målen och vilka av dessa som DHR Ska prioritera:

Mål 3: God hälsa och välbefinnande ( 4 grupper )

Mål 10: Minskad ojämlikhet ( 2 grupper )

Mål 11: Hållbara städer och samhällen ( 3 grupper )

Mål 4: God utbildning för alla ( 3 grupp )

Mål 5: jämställdhet ( 1 grupp )

Mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt ( 2 grupper )

Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur ( 1 grupp )

 

I nästa uppgift fick vi diskutera hur DHR ska uppnå dessa mål och här kommer svaren:

Rullstolsyoga

Träna tillsammans med tillgängliga dragapparater

Upplevelseövningar, sätta varandra i olika situationer som man inte har varit i tidigare

Engagera sig i olika partier

Visa praktiskt när något är otillgängligt

Fokus på tillgänglighet och universell utformning

Påverka lokala politiker i kommuner, lobbying

Bra att vara aktiv i partier, personlig kontakt med politiker

Skriva insändare

Till exempel i samband med manifestationer så kan man bjuda in politiker för att lyssna och samtala

Få med funktionshinderfrågan i läroplanen

Jobba med utbildningsdepartementen

Nå ut till lokala tillgänglighetsråd, regioner och distrikt

 

Efter denna intressanta och lärorika helg var det dags för en god lunch samt hemfärd.

LSS-manifestation på Internationella funktionshinderdagen, den 3 december

Igår var den Internationella funktionshinderdagen och LSS-manifestation hölls på Norrmalmstorg för tredje året i rad. 

En av talarna var Nora Eklöv, Generalsekreterare hos Unga Rörelsehindrade och 
Styrelseledamot på Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)

Tyvärr kom folk i vägen mellan mig och scen så det blev inget mer filmande. Hade tänkt filma Mika Ihanu, ledamot i DHRs förbundsstyrelse när han höll sitt tal men här nedan kan du läsa det tal han höll (talet finns filmat på https://www.facebook.com/dhrforbundet/):

47101568_1930848483635118_5919332405612642304_n

”Jag är en människa, pappa, poet, styrelseledamot i DHR och arbetsledare för min och min dotters assistenter. Det går inte räkna i minuter. Det går inte rama in och passas i ett givet mönster. Livet kräver mer tid, fler minuter och sekunder för att jag ska bli nöjd, känna att jag lever och är en del av samhället.

Enligt det nya förslaget ska man bevilja 20 timmar grundläggande behov och 15 timmar för fritidssysslor i veckan. Det blir 7 timmar per dag.

Assistans handlar om liv. Det handlar om människor. Leva det liv som man vill. Om kroppen inte fungerar behövs andras händer och fötter, det behövs andras munnar om man inte kan/orkar tala själv. Kroppen är den enda följeslagaren resten av våra liv.

Jag vet, mina vänner! Jag vet vad det är att krypa på golv när jag som barn blev förbjuden använda rullstol. Jag vet vad det är att bli nedtystad när jag försökt tala och föra diskussion. Jag vet vad det är att bli upptryckt på åskådarbänken när andra spelar matchen.

Det är just det som händer i vårt land. De vill ta ifrån oss rätten att vara en hel och delaktig människa.

Sverige. Något har gått sönder i vårt land. Människornas behov konkurreras ut mot varandra. 

Den nya utredningen som kommer i januari lägger förslag som skulle begränsa livet, och går helt tvärtemot vad de mänskliga rättigheternas budskap påstår, att vi ska leva i frihet. Det skulle inte finnas tid att åka SL-buss långt bort och skriva poesi. Det skulle inte finns tid att ta upp min dotter till skolan. Eller sitta i styrelsen med en assistent som på nolltid kan förtydliga mina ord. Eller åka och träna två gånger i veckan. Den nya utredningen vill sätta livet bakom lås, galler och bom. Förslaget skulle också genera en sämre hälsa och sämre inkomst genom arbete och uppdrag, och man låter vården ta konsekvenserna eftersom vi kommer må allt sämre.

Det hänger på oss nu. Vi är många. Vi är starka. Vi ska återställa assistansen där våra liv är de styrande instrumenten. Inte Försäkringskassans tidsangivelser. Utan det är vi.  Jag och du.”

Här följer kort på några av de övriga talarna:
Fyra bilder första raden: Maria Persdotter – RBU, Mikael Klein – Funktionsrätt Sverige, Jessica Smaaland – STIL och Malin Kvitvaer – Lika Unika
Tre bilder andra raden: Birgitta Andersson – FQ (talet finns filmat på http://www.facebook.com/FQForum), Magnus Andén tillsammans med Cecilia Blanck – JAG och  Lise Lidbäck, Neuroförbundet

 

På morgonen den 3 december var Karolina Celinska, Rättighetspolitisk samordnare på DHR riksförbundet och Magnus Berglund, Accessibility Director vid Scandic och hans servicehund Dixi med i TV4 Nyhetsmorgon för att prata om internationella tillgänglighetsdagen.

/ Ingela Larsson

 

 

Studiecirkel om Mänskliga Rättigheter

Tisdagen 6 november hade Stockholms läns distrikt den andra kvällen av studiecirkeln som handlar om Mänskliga Rättigheter ur perspektivet funktionsnedsättning.

Den här gången höll vi till i Bagarmossen och vi var 7 personer med cirkelledaren Sari. Vi gick igenom vad Mänskliga Rättigheter är och lite kort kan man säga att det är regler som vi har kommit överens om internationellt och gäller i princip alla människor.

Det är Mänskliga Rättigheter som bland annat säger att man inte ska bli diskriminerad samt få en rättvis rättegång.

Tillsammans uttrycker Mänskliga Rättigheter idén att ALLA MÄNNISKOR har rätt till vissa grundläggande värden, till exempel en rimlig levnadsstandard, bästa möjliga hälsa, kostnadsfri grundskoleutbildning samt rätt att ta del av samhällslivet och politiskt beslutsfattande.

Staten förbinder sig att inte begränsa enskilda människors Rättigheter och Friheter och staten får inte heller agera på ett sätt som innebär att MR kränks.

En viktig människorättsprincip är att ALLA MÄNNISKOR ska kunna åtnjuta sina rättigheter på lika grund och utan åtskillnad, som exempelvis förbud mot diskriminering.

I stort sett ALLA FN:s konventioner om Mänskliga Rättigheter, Europakonventionen samt Europeiska Unionens stadga om de grundläggande Rättigheterna, innehåller ett generellt förbud mot diskriminering.

I Hälso – och sjukvårdslagen fastslås det bland annat att vården ska vara av god kvalitet, lättillgänglig samt bygga på patienters självbestämmande och integritet.

Sveriges regering skrev den 30 mars 2007 under Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den trädde i kraft i Sverige den 14 januari 2009.

Konventionen innehåller ett antal olika artiklar som understryker våra rättigheter ur perspektivet funktionsnedsättning, vilket är viktigt att känna till i tider då politiker och tjänstemän tar till ALLA medel för att dra in på våra rättigheter!

Jag tänker framförallt på två centrala begrepp som får tillvaron att fungera, nämligen tillgänglighet och bemötande. Man kan även lägga till Personlig Assistans, eftersom det, för många av oss är en nödvändighet för att överhuvudtaget få vardagen att fungera. Tyvärr är dessa komponenter numera förknippade med en LYX tillvaro enligt många av våra politiker och det är i dessa sammanhang som vi kan använda oss av konventionen och faktiskt peka på att Sverige har sagt ja till den!

Vid tangentbordet
Anna Westerberg

Nu har du skitit i det blå skåpet!

cabinet-575369_1280Det har aldrig gått bättre för ekonomin i Sverige men ändå skall vi dra åt kostnaderna om invaliderna eller tokarna, stöller skulle vi sagt i Värmland. Vi införde LSS när det var jobbigt i Sverige. 500 % ränta och ett politiskt styre som var allt annat än normalt. Så då har vi lärt oss att indragningarna på LSS har inget att göra med ekonomin. Kan det ha att göra hur svensken ser på oss funktionshindrade, vi kanske är invalider eller stöller.

* * *

Förarlösa bussar vilka skall köras på hundar, barn, kvinnor, män eller rullstolsanvändare. Vilka tror du man programmerar först. Tror att vi har tur om vi kommer före hunden?

* * *

Nu har jag förstått vad ensamhet kan göra med en medmänniska. Var den person som fick med mig i funktionshinderrörelsen, hon var en riktig agitator. Så tyckte hon att nu fick det vara nog med engagemang, hon skulle ta hand om dotter och hem, sagt och gjort åren gick dottern blev äldre flyttade hemifrån, mannen var egen företagare och jobbade 60 – 70 timmar i veckan den kvinna jag kände var ensam inget barn ingen man, myndigheterna började jävlas med henne, hälsan blev sämre. Hon tyckte sig vara en belastning, så hon tog sitt liv. Och jag som alltid hävdat att vi tar hand om varann.

* * *

Från han i skåpet, nu har jag gjort bort mig. Nu kan man säga han som skitit i det blå skåpet. Jag kritiserade Sverige och i synnerhet Stockholm för funktionshinder politiken. Då fick jag stoppat en broschyr under näsan ”DELAKTIGHET” som var antagen av kommunfullmäktige 2018-05-28 som handlade om program för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Jag medger att jag uttalade mig lite för snabbt, se till att ordna ett exemplar och se till att det även blir ett kommunfullmäktige beslut i din kommun.

/ Han i skåpet

Studiecirkel om mänskliga rättigheter

Den 9 oktober genomfördes första tillfället av fem av distriktets studiecirkel om mänskliga rättigheter och särskilt om Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD.

Kvällen gästades av Kick Nordström. Kicki var tidigare ordförande i World blind union. Hon är en av dem som var med i början av 2000-talet när diskussioner om behovet av en egen funktionshinderkonvention inledes. Hon berättade om mötena i Genève; om hur de arbetade med att ta fram texter till de olika artiklarna i konventionen, om hur de fick vara pådrivande eftersom de möttes av skepsis till att en funktionshinderkonvention var nödvändig att ta fram.

Vi fick lära oss skillnader mellan resolution, deklaration och konvention.  Sedan 2009 är konventionen juridiskt bindande i Sverige. Principen om icke diskriminering lyftes som en central grund för mänskliga rättigheter. Andra viktiga saker som Kicki tog upp var rätten att få föra sin egen talan, rätten till utbildning och tillgänglighet till bland annat den fysiska miljön.

Vi fick också veta att skrivningarna på konventionens originalspråk (engelska) är det som gäller och att det finns fel i den svenska översättningen. Exempelvis kan ett ”skall” i den engelska originaltexten bli till ett svagare ”bör” i den svenska översättningen.

Vidare berättade Kicki att alla konventioner i FN är avtal mellan stat och individ. Till varje konvention finns en övervakningskommitté som har till syfte att granska hur ett land följer bestämmelserna i den konvention som granskas. Sverige ska rapportera till övervakningskommittén för CRPD nästa år.  I och med att Sverige har ratificerat CRPD så är Sverige skyldiga att inrätta en oberoende övervakningsmekanism som har till uppgift att främja, skydda och övervaka att konventionen efterlevs. En sådan har inte Sverige ännu!

Till CRPD finns ett fakultativt protokoll som gör att privatpersoner kan klaga till övervakningskommittén efter att alla nationella rättsmedel prövats.

En av frågorna som kom upp under kvällen var: hur kan funktionshinderrörelsen göra för att använda konventionen för att påverka de vi vill nå?

Kicki menade att funktionshinderrörelsen bör jobba hårdare med att åtminstone få till en tydlig koppling mellan konventionen och svensk lag. Utöver det menade Kicki att media behöver få utbildning i konventionen för att rättigheterna i konventionen ska synliggöras mer.

/ David Hansson

Artikel 19-manifestationen

Vi Vill, Vi Kan och Vi Ska!

Den 3 september samlades återigen ett gäng personer som är trötta på regeringens politik, som de senaste åren har gått ut på att förstöra den Personliga Assistansen! Den här gången var platsen Sergel Arkaden och det roliga var att det var MÅNGA människor som kom för att tala, lyssna, stötta vår självklara rätt att kunna leva självständiga liv.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller olika artiklar som på olika sätt handlar om hur människor ska behandlas lika utifrån sina förutsättningar.

Artikel – 19 heter ”Rätt att leva självständigt och att delta i samhället, enbart själva rubriken säger att Personlig Assistans är en förutsättning för att väldigt många människor ska kunna leva utifrån sina egna villkor.

Innan LSS och LASS dvs Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt Lagen om Assistansersättning blev verklighet 1994, var det institutioner som gällde, alternativt hemtjänst eller att man helt sonika bodde kvar hos föräldrarna.

Tack vare de här lagarna var det plötsligt möjligt för människor som hade framför allt fysiska funktionsnedsättningar att kunna, inte bara flytta hemifrån och klara av vardagen. Meningen var också att man skulle kunna studera, skaffa bostad, familj samt ett jobb, som vem som helst, vilket också skedde.

Som situationen ser ut idag är det väldigt många som blir av med sin Personliga Assistans och svaret på detta är att det byggs så kallade LSS – boenden, vilket innebär att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning blir tvungna att lämna bort sina barn, i stället för att barnet ska få den hjälp det behöver och har rätt till. Det är därför som det är så oerhört viktigt att manifestera för den Personliga Assistansens fortlevnad!

Talare på manifestationen var:
Bengt Westerberg, fd socialminister och ”pappa” till LSS
Annika Taesler, journalist och författare
Nora Eklöv, Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA)
Kevin Nordfors, president Rotaract Stockholm Djurgården
Hanna Hägglund Öfors, ordförande Unga Rörelsehindrade Stockholm
Därefter analyserade Bengt Eliasson (L) och Annika läget.

Moderator för kvällen var Annika Taesler.

Vid pennan
Anna Westerberg

(Samtliga foton är tagna av Hanna Wagenius, Unga Rörelsehindrade Stockholm) 

RH-gruppens medverkan under EuroPride

IMG_20170805_124617
Syntolkning: Prideparadbanderollen, grå himmel och träd ovan/bakom. På banderollen en regnbåge med texten ”Samma fördomar – Samma kamp!” och därunder ”RH-gruppen Nätverket Rörelsehinderorganisationerna i Stockholms län i samverkan.” Under det står ” DHR Stockholms läns distrikt, Neuroförbundet Stockholms Län, Personskadeförbundet RTP-S, RBU Stockholms län och Reumatikerdistriktet i Stockholms län. (Nu ingår även Unga Rörelsehindrade Stockholm)

Vi har under våren haft ett lyckat samarbete tillsammans med styrelsen för Stockholm Pride. Under 2018 års Pridevecka i Stockholm var temat EuroPride och inriktningen mer internationell än vanligt. Till exempel kom fler besökare från andra delen av världen och många av veckans alla aktiviteter och seminarier rörde vid ämnen hämtade från andra länder. Arbetet som vi utförde handlade dels om att göra själva Prideparaden mer tillgänglig, det vill säga skapa förutsättningar för att alla kunde delta oavsett funktionsnedsättning. Därutöver såg vi till att föra in våra frågor i diskussionsplattformarna som bland annat fanns i Kulturhuset på det man kallade EuroPride House.

Fredag den 3 augusti

img_20180803_141716.jpg
Syntolkning: Stefan står framför Europride-banderollen.

Stefan Balogh, BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter höll på EuroPride House föreläsningen Sexual health, physical disability and practical intervention. Hur kommer det sig att sexualiteten för personer med fysisk funktionsnedsättning fortsätter vara ett ämne som ofta tappas bort och blir sällan sett. En föreläsning som vidgar perspektivet på utmaningen och de lösningar som existerar.

Det Stefan förmedlade var att alla kan ha sex, det är tillgängligheten till att kunna ha sex som är problematiken. Lösningar finns bara viljan finns.

 

 

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Lördag den 4 augusti

Denna morgon började med ösregn när jag (Ingela Larsson) och Therese Lagerman, RBU Stockholms län kom för att registrera vårt ekipage i tåget.

Väl på plats duggregnade det och när vi kom iväg hade det slutat helt. Det tog ca en timme efter starttid som vår del i paraden kom iväg. Det blev en härlig dag och vi beräknade att vi var 35-40 personer som gick i vår del i paraden.

Tack till er alla som var med i PrideParaden i år och hoppas vi även ses vid nästa års parad, även du som inte kunde gå med i år är så klart hjärtligt välkommen nästa år.

Vi hoppas på bra samarbete med Stockholm Pride även nästa sommar och kommer att börja diskussionerna så snart som möjligt.

 

 

Vad vill vi ha? Självständighet

 

”När inte livet går på räls ska döden gå på räls”

rails-253135_1920
Syntolkning: En räls, på sidorna skog och längre fram en bom på ena sidan av rälsen. Allt runt omkring är skuggigt (som om det gick fort.

Jag var på DHR och NHFs (Nordiska Handikappförbundets) seminarium ”Rätt att leva? Eller bara rätt att dö?” den 12 april.
Vi fick en kunskapssammanställning av SMER om dödshjälp; vilka som har det idag och vilka som är på väg att få det. Sedan en berättelse av Martin Enqvist om hur hans liv förändrades på en sekund då han förlorade ett liv men fick ett annat.
Efter det berättade Nadia Hadad, ENIL (European Network on Independent Living) om Belgien där de är igång med att införa dödshjälp. Hon berättade bland annat om en person som ville få psykologhjälp, blev nekad, sökte då dödshjälp och blev beviljad det. Slutsatsen är att det är billigare för samhället med dödshjälp än att ge psykologhjälp. Hon berättade även att barn från 12 år kan få dödshjälp och att en grupp föräldrar filmar sina barn i svåra situationer för att få dödshjälp då de säger att barnet lider så mycket. Kan det inte vara så att samhället inte kan hjälpa till med personlig assistans och annat och att det då blir den enda utvägen; för att föräldrarna inte orkar längre när de blir lämnade till att ta hand om allt själva?
I höstas var jag på ett seminarium om nedskärningarna i den personliga assistansen. Efter en paus kom en av deltagarna in med tårar i ögonen och sa:

– De fryser beslutet om hans indragna assistans.

Vi som var där då visste ju alla om hur vardagen ser ur för oss med funktionsnedsättningar; jag önskar att några av våra beslutsfattare varit där och sett det (jag vet det låter som något hämtat ur ”Karl Bertil Jonssons jul” men precis så kände jag).
Allt mer blir vi med funktionsnedsättningar förminskade; genom indragen LSS, förändringar i färdtjänsten, diskussioner om att få betala våra hjälpmedel och vilka hjälpmedel en ska ha.
Jag har kunnat trösta mig med att gemene man inte tycker så här, men snart går inte heller det längre; efter höstens val får vi se.
/ Ingela Larsson
%d bloggare gillar detta: