Vår medlem, Jonas Fransson, besökte distriktet i veckan för att berätta om framväxten av Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS.
Efter en kort historiebeskrivning som tydligt visade hur samhällets syn på personer med funktionsnedsättning varit, förändrats och återigen är på tillbakagång fick vi höra om den enda rättighetslagstiftning som finns på funktionshinderområdet, LSS. Om hur lagen höjt ambitionsnivån från skäliga levnadsvillkor till goda levnadsvillkor, om hur lagen är en trygghets- och demokratiförsäkran – just utifrån att det är en rättighetslagstiftning.
Lagen har varit och är ständigt ifrågasatt. Med eviga rop om besparingskrav har praxis ändrats efter flera domar i domstolarna. Om man förr fick hjälp i hela matsituationen så får man bara hjälp med maten om en behöver hjälp med att föra skeden till munnen. Matsituationen räknas till de grundläggande behoven som finns i lagen. Dit hör bland annat även av- och påklädning. Förr räknades ytterkläder till grundläggande behov. Det gör det inte längre och nu krävs att det är naken hud eller hand på hud för att det ska räknas till grundläggande behov.
Med dagens striktare tillämpning är det flera som har fått minskade timmar eller helt indragen personlig assistans med stora inskränkningar i människors liv och självbestämmande som följd.
Jonas råd till funktionshinderrörelsen:
- Delta i ”Nödstopp”-kampanjen
- Var vaksam på vad som händer i LSS-utredningen.
- Kämpa för att de grundläggande behoven ska väck
- Lägg hela ansvaret för assistansen hos staten
- Om funktionshinderrörelsen vill kämpa för personlig service så är det viktigt att rörelsen pratar om personlig service i assistansliknande form annars finns det en risk att kommunerna nöjer sig med en utvecklad hemtjänst.
Regionsbloggen 